2004-09-22

 


Energidagar lockade många till Aneby

 

Närmare 800 personer besökte under måndagen och tisdagen i förra veckan (2004-09-13 + 14) Ekotopia i Aneby för att titta på utställningen och lyssna på föredragen. Mest handlade det om ved- och pelletseldning, men även solvärme och fjärrvärme fanns med.

Måndagskvällens föreläsningar för allmänheten fyllde hörsalen till sista plats med 125 åhörare. Under tisdagsförmiddagen hölls ett energiseminarium där ledande forskare och experter gav sin syn på framtidsfrågor inom energipolitiken i ett höglandsperspektiv.

Energipolitik på många nivåer
Centralbyråkraten Tord Eng – ja han presenterade sig själv som sådan, pratade om energiomställningen som språngbräda. Egentligen är han chefsekonom och ansvarig för projektet ”Uthållig kommun”, vid Energimyndigheten. Energipolitiken drivs på många nivåer sa Eng:
Den globala, som mest handlar om klimatfrågan.
EU-nivån, som handlar om den fria rörligheten, avregleringen av t.ex. elmarknaden, naturgas m.m. I en nära framtid ska en kund i Sverige kunna köpa gas från en valfri leverantör. Man strävar dock inom EU efter att använda mindre fossila bränslen vilket ger större försörjningstrygghet.
Sverigenivån, jobbar med säkra system och klimatmålen. Det får inte bli svart på grund av elavbrott. Det verkar också som om kärnkraftsfrågan har avförts från agendan. Energipolitikiska frågor har också ändrat karaktär och intresset bland allmänheten är nu nere i en procent i de opinionsmätningar som görs. Nu kommer också nya styrmedel med gröna certifikat för bland annat el, överlåtelsebara utsläppsrätter, som kan bli av mer internationell karaktär. Viktigt är också forskning och information.
På kommunnivå där man nu kommit in i form av informationsgivare och där en större samverkan nu sker. Kommunerna har redan mycket att göra och saknar pengar, men de ska jobba med uthållig energi och ett uthålligt samhälle. Det handlar om pengar, miljö och sociala kriterier där allt utgår från energin, som genomsyrar hela samhället.
Kommunerna är ofta helt okunniga i hur man kan spara 40 procent energi, menade Tord Eng. Det gäller inte bara att utbilda de som sköter kommunala fastigheter utan också de privata fastighetsägarna måste vara med. Det positiva är att det i många kommuner också finns ett starkt engagemang hos innevånarna.

Närvärme från intilliggande skogar
Hans Gulliksson, närvärmeexpert vid Energikontor sydost, menade att vi måste hitta hållbarare energiformer.
– Vi använder t.ex. el till en massa saker, som vi inte borde. Vi har ändliga resurser som bara räcker en begränsad tid och vi måste hitta hållbarare energiformer. Vi har dock lyckats minska oljeberoendet från 70 till 35 procent.
Gulliksson sa, att skogstillväxten i Sverige räcker till både oss själva och andra och att den ger många arbetstillfällen. Här i Småland kan man tala om begreppet ”närvärme” där energiråvarorna tas in från omkringliggande skogar. Det här ger uthållighet, lokal sysselsättning och därmed lokala skatteintäkter.
Prisutvecklingen på biobränsle har varit ganska låg för konsumenterna, men här kommer även elproduktion in i form av kraftvärmeverk.
Höga elpriser och snack om låga nivåer i vattenmagasinen
Björn G. Karlsson, professor vid Energisystem, Linköpings universitet, presenterade en rad lite obekväma fakta:
Största bekymret de senaste 20 – 30 åren har varit att bli av med all den el vi producerade. Tidigare var svensk elproduktion och elkonsumtion samma sak. Men nu har Vattenfall och Sydkraft börjat sälja el utomlands och kan därför höja priserna och snacka om låga nivåer i vattenmagasinen. Det här gör att vi nu måste halvera vår elförbrukning. Vi blir förlorare om vi inte gör någonting, därför måste vi tänka i frihandelsformer.
En sådan här konferens brukar alstra ett par kg koldioxid. Det finns naturlagar, som att 1 kWh el alstrar 1 kg koldioxid och att elpriset gånger specifika förbrukningen = konstant. Det här är känt i hela världen, utom i Sverige! Elpris och värmepris är därför lika i Sverige.
Fjärrvärmesystemen är egentligen kylsystem för kraftvärmeverken. Istället för att använda den producerade elen till husuppvärmning ska vi sälja den utomlands. Vi ska minska elanvändningen samtidigt som vi ökar elproduktionen. Den elström vi inte behöver säljer vi utomlands och kan därmed minska koldioxidutsläppen i bl.a. Tyskland med 60 miljoner kg koldioxid. Verkningsgraden i deras kolkondenskraftverk är nämligen bara 30 procent. Vi har då löst klimatfrågan för Sveriges del och uppfyllt Kyotoavtalet. Sverige har mest elvärme i världen och det gäller att frigöra den här elenergin.
Ett annat stort problem i Sverige är att man värmer och kyler samtidigt. Det finns en lång rad av systemfel i ventilation kontra uppvärmning, menade Björn G. Karlsson.

Räcker skogen till?
Björn Zethraeus, professor i bioenergiteknik vid Växjö universitet, redovisade hur biobränsle kan ersätta olja, kol och kärnkraft.
Skogsbränsle, energiskogsbränsle, trädbränsle (trädråvara som inte genomgått någon kemisk process) samt återvunnet trädbränsle är stommen. Zethraeus redogjorde för att vi har en tillväxt motsvarande 100 TWh per år. Det är industrin och inte hushållen som använder biobränslen. Användningen i kommunal fjärrvärme är bara 35 TWh.
Den svenska skogen räcker inte! Sådana svarta rubriker ser vi ofta från skogsbolagen. Skogen räcker visst till om man använder kretsloppsanpassade produkter, som efter användning kan nyttjas till biobränsle. Vi ska inte ha en massa produkter som slutar som vanliga sopor.
Vi kan även ersätta elkonsumtionen i högtemperaturprocesser med trädbränsle och hög automatisering och vi har mycket duktigt folk i Småland, som kan utveckla det här.
På sikt kan vi också ersätta den bensin vi använder med biobaserade drivmedel. Det här är i första hand politiska och inte tekniska frågor. Staten drar ner på utvecklingspengarna och det gäller nu att samarbeta, framförallt med att utveckla så kallad spetskompetens.

Potatisgruppens gynnsamma utveckling
Lennart Värmby, vänsterpartipolitiker, berättade om ett fossilbränslefritt Växjö. Det hela började för många år sedan då några politiker ville ordna så att skolbarnen skulle få äta KRAV-odlad potatis. Sedan blev det energifrågor som kom på tapeten, men en del talar fortfarande om ”Potatisgruppen”.
Koldioxidutsläppen från fossilbränslen i hela Växjö kommun ska minska med 50 procent till år 2010 jämfört med 1993. Värmby berättade att den mest drastiska minskningen har skett genom biobränsleuppvärmningen. Inom kommunal verksamhet har man helt slutat med att använda fossila bränslen, det vill säga olja och bensin.
Växjö kommun har nu som mål att all energi ska komma från förnyelsebara energikällor.

Text och foto: Bevan Berthelsen

Björn G. Karlsson, professor vid Energisystem, Linköpings universitet, presenterade en rad lite obekväma fakta.

Björn Zethraeus, professor i bioenergiteknik vid Växjö universitet, redovisade hur biobränsle kan ersätta olja, kol och kärnkraft.

Hans Gulliksson sa, att skogstillväxten i Sverige räcker till både oss själva och andra och att den ger många arbetstillfällen.

Kommunerna är ofta helt okunniga i hur man kan spara 40 procent energi, menade Tord Eng.

Lennart Värmby, vänsterpartipolitiker, berättade om ett fossilbränslefritt Växjö.

.


Denna sida ingår i sajten www.frinnaryd.com