2005-03-02

 

Dagens eko-röst besökte Frinnaryd

 

Mycket folk hade samlats i Docklidskyrkan i Frinnaryd i fredags (05-02-25) när Baptistförsamlingen arrangerade en cafékväll med Daniel Rundqvist. Han är mer känd på rösten, som Ekoredaktionens man i Sydsverige och många kanske tänkte – jaså, är det så här han ser ut.

Hans-Åke Johansson hälsade cafébesökarna och de två gästerna välkomna och när ”den sjungande grävmaskinisten” Göran Johansson framfört tre vackra sånger var det dags för Daniel Rundqvist, som öppnade med följande:
– När man lyssnar till en radioröst så bildar man sig en uppfattning om personen och när man träffas säger de spontant – jasså det var så du ser ut!
Han berättade att han är uppvuxen i Jönköping och Huskvarna, är trebarnsfar och gillar att springa långa sträckor

Riksreporter på EKO-redaktionen
Daniel Rundqvist har jobbat som journalist i 17 år och enbart med radio och han anser radion vara mer personlig. För fem år sedan började han som riksreporter för Dagens Eko och har ett stort arbetsområde, som sträcker sig från södra Östergötland och söderut. Hans arbetsplats och utgångspunkt är Sveriges Radio i Jönköping och han är allmänreporter med särskilt ansvar för jordbruks- och trafikfrågor.

Varför blir man journalist
Daniel vill också sticka hål på några myter om journalister:
1. De är bara vanliga människor.
2. Den typiske journalisten finns inte.
3. Att vara journalist är inte något glamoröst jobb. Det är slitsamt och inte vidare bra betalt.
4. Journalister gillar också positiva nyheter, men mest är det fakta och negativa nyheter.

Varför blir man journalist? Det var det här med spänningen, berättar Daniel och fortsätter:
– Man vet inte hur dagen slutar. Det är nyfikenheten. Man träffar nya människor hela tiden.
Det är det egna ansvaret att försöka förklara och påverka radiolyssnarna. Kan jag visa en liten del av verkligheten så kan jag hjälpa folk att skaffa sig en egen uppfattning.
Jag är ute ofta och försöker träffa folk på plats. Ibland bara för några få minuter, men det skapar på-plats-känsla hos lyssnarna. Folk måste få känna en samhörighet med inslaget.

Särskilda beredskapspolisen kallades in
Stormkvällen den 8 januari ringde Stockholm och sa ”du måste ut och jobba” och sedan var det full fart hela tiden.
Dagen efter befann jag mig i Linköping men fick order att åka tillbaka till Ljungby och stormfällningarna. Jag var den ende journalisten som intervjuade Särskilda beredskapspolisen, SBP, som för första gången kallats in i Sverige. De befann sig i en källare i Växjö där de plockade ut sin utrustning ur kartongerna – det var som rena julafton för dem med alla paketen.
Jag fick sicksacka mig fram mellan de avsågade träden där det var delvis röjt. Kolsvart överallt! Men, det var viktigt att få med ljud från de olika platserna.

Varför välter så många långtradare?
Varifrån får man nyheter? Jo, det kommer inbjudningar till olika saker, men mycket är ointressant. Folk ringer och tipsar. Vi kollar av med polisen. Man läser tidningar och får uppslag att, det här skulle man göra lite mer av.
Till exempel, varför välter så många långtradare? Det visade sig att hastighetsspärrarna i bilarna var manipulerade så att de kunde köra fortare och hålla samma fart som de utländska konkurrenterna.



Det finns också en stress och en press i det här jobbet, berättar Daniel. Man vet till exempel att inslaget man jobbar med ska sändas om två minuter och det tar 30 sekunder att överföra det till Stockholm! Efteråt kan man få lite ont i magen, men det går fort över.

Jaså, är det så här han ser ut. Daniel Rundqvist från riksradions EKO-redaktion berättade om sin verksamhet som allmänreporter

För att visa dramatiken spelade Daniel upp ett sändningsinslag från gripandet av Norrtäljerymmarna vid Kaxholmen utanför Gränna. Det var en dramatisk eftermiddag med en sändning i timmen, berättar han.
– Vi lyckades ta oss fram till deras gömställe i en vanlig villaträdgård. Stor dramatik där folk applåderade då de fördes bort en och en. Men vi kunde inte sända därifrån på grund av radioskugga. Vi klarade av det hela genom att referera över mobiltelefon. En del ljud från själva gripandet lyckades vi banda och få iväg från en annan plats.

Någonstans går gränsen
Vad som diskuteras idag är etik och moral inom journalistiken. Vissa journalister kan ha haft en dålig dag och allt blir inte bra. Svenska journalister anstränger sig dock för att göra ett bra jobb och vi har också etiska regler att följa.
Folk vill veta och folk vill ha besked, fortsätter Daniel Rundqvist, men någonstans går gränsen. Man kan säga att ju högre makt en person har desto mer måste den tåla. Offentliga personer måste tåla en högre granskning.

Svåraste jobbet: Diskoteksbranden
Det svåraste jobbet var när 53 ungdomar brändes inne på ett diskotek i Göteborg. Mitt uppdrag var att åka till Sahlgrenska Sjukhuset och intervjua anhöriga bland alla dessa förtvivlade människor.
Det gick inte i början utan jag beskrev istället läget där med sjukhuspersonalen. Efter ett tag blev det dock intervjuer, men med vänner till omkomna.
Det var jobbigt rent känslomässigt, men det känns bra att jag kan reagera på det här sättet, slutar Daniel Rundqvist sin engagerande berättelse.


Text och foto: Bevan Berthelsen


”Den sjungande grävmaskinisten” Göran Johansson medverkade också vid cafékvällen i Docklidskyrkan i Frinnaryd.

 

 

Denna sida ingår i sajten www.frinnaryd.com