2004-10-20

Minnen från anrikt café

När ett anrikt café på Storgatan i Tranås stänger igen - väcks minnen till liv.TP:s Bevan Berthelsen letar i minnenas arkiv och kommer ihåg episoder som inträffat på caféet på den tiden det hette Bertils Konditori. I ett personligt kåseri speglar han dåtidens stam-fik. SIDAN 4


Härinnanför, på Storgatan 15, fanns under 1950-talet det anrika Bertils Konditori – ett populärt fik i två våningar.


Bertils Konditori – pärlan bland Tranås 1950-talsfik

Selmas Café på Storgatan 15 slog igen för gott i lördags. Efter tre års verksamhet tvingades de två ambitiösa damerna kasta in handduken. Det var hyran på elvatusen i månaden som knäckte dem. Någon omförhandling av hyran blev det inte eftersom hyresvärden nobbade.
Vad som härefter kommer att ske i lokalerna står skrivet i stjärnorna.

När jag växte upp var Bertils Konditori, som det då hette under 1950-talet, pärlan bland stadens fik. Här träffades folk, här bildades föreningar och här hölls föreningsträffar och sammanträden. En stor del av föreningslivet höll någon gång till på Bertils. Allt från Tranås Frimärksklubb till TAIF:s fotbollssektion. De senare arrangerade till exempel, en fredagskväll i maj 1954, en träff där den då kände boxaren John Nilsson kåserade om sin karriär i ringen.

Ett fik i två våningar
Dåvarande ägaren Lennart Svensson överlät sommaren 1954 rörelsen till Bertil Yxne, som i november samma år sålde fiket till Reinhold Westin, som fortsatte under samma namn. Det var först senare som namnet ändrades från Bertils Konditori till Westins Konditori.
Det speciella med Bertils, som det allmänt kallades, var storleken och svängrummet. Förutom försäljningen av konditorivaror och fikaborden i bottenvåningen fanns en trång spiraltrappa som ledde upp till en stor serveringslokal på övervåningen.
Häruppe kunde man i lugn och ro dricka grogg eller kaffekask eftersom man i god tid kunde höra servitriserna när de med serveringsbrickorna kånkade uppför den smala spiraltrappan.
Sedan motboken avskaffades den 3 oktober 1955 blev det efterhand fler och fler gäster som föredrog övervåningen.

Skandalen som man talar om än idag
På övervåningen alldeles ovanför spiraltrappan fanns en trång toalett för gästerna. Den var ofta upptagen eftersom flitigt intag av drycker gjorde att blåsan måste tömmas då och då. Ofta uppstod smärre köer.
Vid ett tillfälle hade ett förälskat par låst in sig på toan för att kopulera. Det uppstod en kort kö och någon bankade på dörren och skrek åt besökaren därinne att skynda på. Flickan blev så skrämd att hon fick kramp och killen blev fastklämd och kom inte loss. Efter ett tag måste han låsa upp och påkalla hjälp. Det tog mer än en halvtimma innan en ambulans anlände. Eftersom inget kunde göras på plats fick man placera båda två på en bår. Sedan man täckt över och dolt paret under en filt baxades båren ner genom spiraltrappan.

Hultenheims klar tvåa
Bland de övriga caféerna, eller fiken som vi sa, under den här tiden fanns Konditori Centrum nere i Folkets Hus. Det kunde vara bra både före och efter biobesök. Jag jobbade där hos konditor Möller en kort tid, men det är en annan ryslig historia.
Längre upp på Storgatan 45 låg Hultenheims. Rymliga lokaler och framförallt en bakdörr direkt ut mot gården, om man av någon anledning snabbt ville lämna serveringslokalen. Det här innebar att fiket kom på klar andraplats i popularitet.
Längre norrut låg Tappers mitt emot stadens läroverk. Hit gick man oftast med flickbekanta eftersom det var en lugnare miljö och man slapp stöta ihop med bekanta som inte platsade vid just dessa tillfällen. Ett annat trevligt ställe, som vi frekventerade sommartid, var Skogshyddans servering.
Längst norrut på Storgatan, strax bortom nuvarande Ydrerondellen, låg Axels Café med en fiskaffär i källarvåningen. Det här fiket höll vi till på innan vi kom upp i slyngelåldern och fick andra vanor.
Visst fanns det fler fik, till exempel Ahlforts på Falkgatan och ”Eländet” på Ågatan, men de föll oss aldrig i smaken.

Text och foto: Bevan Berthelsen