2004-08-11

 

Seminarium vid Naturum där allt kretsade runt ångbåtar

 

Under torsdagseftermiddagen förra veckan ( 2004-08-05) hölls ett ångbåtsseminarium vid Naturum ute på Torpön. Den gamla pråmen, nu föreläsningslokal, fylldes till sista plats av ångbåtsentusiaster från när och fjärran.
Bernt Breding, Reinhardt Grosch och Jens Pettersson från Sveriges Ångbåtsförening berättade, om i stort sett allt, som har med ångbåtar att göra under det flera timmar långa seminariet.
Sommens drottning S/S Boxholm II låg givetvis på plats vid kajen med ångan uppe och kunde beundras av alla ångbåtsälskarna, som senare under dagen kunde följa med på en tur och returresa till hamnen i Tranås.

Åker man ångbåt en gång så blir man liksom biten av ångbåtsåkandet – det svaga ljudet från maskineriet och själva stämningen och man vill återuppleva det varje gång tillfälle ges.
Blir man ännu mer entusiastisk skaffar man en egen liten ångslup, en fritidsbåt med ångmaskin och då är man definitivt fast.
Båda grupperingarna fyllde till sista plats den gamla pråmen som användes som föreläsningssal. Själva seminariet arrangerades i samband med S/S Boxholm II hundraårsjubileum och genomfördes av tre mycket ångbåtskunniga herrar från Sveriges Ångbåtsförening.
Bernt Breding blev ångmaskinsfrälst redan 1957 då han jobbade som tekniker på Volvo i Skövde. Han började då göra egna ritningar och gjutformar och hittade ett gjuteri som göt
rågodset. Av detta svarvade han själv fram delarna till sin första ångmaskin. Tillsammans med en kompis blev det med tiden ett 30-tal ångmaskiner. Det visade sig att de var mycket attraktiva och säljbara. Av hobbyn blev det ett heltidsjobb och sedan 1995 driver han det egna företaget B2 Ånga och tillverkar både ångmaskiner och en helt körklar ångbåt för fritidsbruk.

Ramfallsbåtens ångmaskineri ett avskräckande exempel
Sveriges Ångbåtsförening startades 1986 av nuvarande hedersmedlemmen Sven Jönsson. Under de första åren var vi knappt 30 medlemmar med i första hand ångslupsägare och dussinet ångdrivna fritidsbåtar. I dag har föreningen över 700 medlemmar, berättade Sven.
Föreningen har en egen prylmarknad, men hjälper även till med teknisk rådgivning, säkerhetsfrågor och myndighetskontakter.
Här betonade Bernt Breding det viktiga med just säkerheten och nämnde som ett skräckexempel Ramfallsbåten, som nu står uppställd utanför Novum. Den maskinella säkerheten är där under all kritik och fasta ångrör är till exempel ersatta med gummislangar.
Novums ambition är ju att få båten i sjön nästa sommar och då vill det till att elementära säkerhetskrav uppfylls.
Av en liter vatten blir det 1 685 liter ånga och att man kan bli svårt brännskadad om ånga okontrollerat strömmar ut ur ångpannan – det visste man redan på 1700-talet!

Ett ångfartyg för 50 miljoner kronor
Under ångbåtsseminariet berättade Reinhardt Grosch och Bernt Breding också om projektet att bygga en exakt kopia av hjulångaren Eric Nordevall. Fartyget, som byggdes på Hammarstens Varv i Norrköping 1836 ligger väl bevarad på 45 meters djup i Vättern efter att ha förlist år 1856.
Fartyget byggdes speciellt för trafik på Göta kanal och skovelhjulen är inbyggda i skrovet så att det blev smalare och fick rum i slussarna. Balansångmaskinerna rekonstrueras av Motala Verkstad, samma företag som en gång i tiden byggde originalmaskinerna.
Projektet Eric Nordevall II går löst på omkring 50 miljoner kronor. Lönekostnaderna betalas av Länsarbetsnämnden och Arbetsmarknadsverket eftersom byggandet fått status som båt- och skeppsbyggarutbildning och hittills har ett 50-tal jobbat i projektet. Material, verktyg och en rad andra omkostnader täcks av EU-bidrag genom skeppsbyggets stora kulturhistoriska värde.
Målet är nämligen att kunna erbjuda passagerartrafik med 80 platser på Göta kanal, Trollhätte kanal, Vättern, Vänern och Mälaren och på så sätt kunna visa ett stycke kulturhistoria från industrialismens barndom.

39 passagerarångbåtar finns idag
Idag finns det 39 ångfartyg, från Laholm i söder till Östersund i norr, som får ta passagerare och har egna turlistor. För dem som vill åka med flera kan man gå in på Sveriges Ångbåtsförenings hemsida www.steamboatassociation.se och kolla.
Under det fullsatta ångbåtsseminariet varvades teknik med mjukare frågor och historik. Jens Pettersson berättade om ångmaskinernas utveckling genom tiderna. Man lyckades ju efterhand få ner ångmaskinernas storlek så att de kunde användas i fartyg och lokomotiv. Och senare kunde man göra dem ännu mindre för till exempel ambulerande tröskverk. Bernt Bredings lilla moderna ångmaskin väger till exempel bara 47 kg. Till själva maskinen tillkommer dock en ångpanna för att alstra drivkraften vattenånga.

Fakta om S/S Boxholm II
Om Sommens drottning S/S Boxholm II har skrivits så pass mycket i samband med 100-årsjubileet att jag bara kortfattat ska ta med några maskinella fakta.
Hon byggdes år 1904 på Ljunggrens Mekaniska Verkstad i Kristianstad. Den här storleken var ungefär vad verkstaden klarade av eftersom den låg ute i Vä. De färdigbyggda ångfartygen fick baxas ut genom Helge å, eller som med Boxholm II, lastas på järnvägsvagnar i delar och monteras ihop på plats. Honlastades av vid Sommens järnvägsstation och sattes ihop på stranden varefter premiärturen kunde genomföras den 10 juli 1904. Maskinstyrkan är 85 ihk och hon tar 116 passagerare.
Maskinisten Sven-Olof Sjöberg är veteran ombord. Han började redan 1961 och hans maskinrum är en fröjd för ögat. Någon som tittar ner i maskinrummet genom skylighten kanske tänker på pedanteri. Men här gäller snarare nostalgi och Sven-Olof vårdar och putsar allt av kärlek till det gamla maskineriet.
Boxholm II: s ångmaskin eldas med ved och det gör att hon är en pärla bland alla ångbåtsvänner. Riktiga ångbåtar ska nämligen eldas med ved annars kommer inte den där riktigt rätta känslan med. Sven-Olof berättar att det går åt en halv kubikmeter ved i timman under färd och under en sommarsäsong gör man av med 275 kbm.
Så fort jag steg ombord kastades jag tillbaka till 1950-talet och mindes kristallklart alla mina resor med S/S Boxholm II till dans- och festplatserna i Nockabo och Malexander – det var tider det!

Text och foto: Bevan Berthelsen

Pråmen ute vid Novum blev fullsatt vid torsdagens ångbåtsseminarium.

Bernt Breding, ångmaskinsbyggare sedan 1957, hade mycken kunskap att förmedla vid ångbåtsseminariet.

”Ramfallsbåten”, som nu står uppställd utanför Novum, byggdes 1927 av Elis Jonsson på Karlsö i Sommen. Senast båten var i sjön var sommaren 1984 där den deltog i Bykåkaspelen vid Boda på Torpön.
Båten är nu inköpt till Sjön Sommen Naturum och visas för besökarna. Den ingår i årets tema:”Sjöfart på Sommen förr”.

Hjulångaren Eric Nordevall sjönk 1856 under bogsering till Motala efter att ha gått på grund vid ön Jungfrun i Vättern. Hon ligger nu väl bevarad på 45 meters djup och var tidigare ett populärt sportdykarobjekt, men sedan 1999 råder här dykförbud.
Efter noggranna mätningar vid marinarkeologiska undersökningar och nya konstruktionsritningar, byggs nu en exakt kopia vid Forsviks Varv. Ångmaskinerna rekonstrueras av Motala Verkstad. Ingen idag levande människa har manövrerat sådana balansångmaskiner, men med hjälp av en handbok från 1843 ska de blivande maskinisterna på Eric Nordevall II klara uppgiften. Illustration: Reinhardt Grosch.

Maskinisten Sven-Olof Sjöberg har varit verksam 44 år ombord i S/S Boxholm II och vårdar både den vedeldade ångpannan och maskinen med kärleksfull hand. Under färd går det åt en halv kubikmeter ved i timman och under hela sommarsäsongen gör man av med 175 kubikmeter.

Utöver maskintelegrafen finns också en mycket viktig verbal förbindelse mellan bryggan och maskinrummet och det är det så kallade talröret.

Nuvarande skepparen på S/S Boxholm II Håkan Liif mottog standert och certifikat av Sven Jönsson i Sveriges Ångbåtsförening med anledning av 100-årsfirandet.


Läs även Sommenkryssning med Boxholm II

Läs även om ångfartyget s/s Carl Johan registrerat år 1874


TRANÅSNOSTALGI och RACKARTYG. De många uppskattade berättelserna från förr finns nu inlagda på en speciell länksida som du hittar överst i det blå fältet på www.frinnaryd.com

Massor av tidningsartiklar från trakten hittar du på www.frinnaryd.com