2005-11-16

 

Svartåns vatten viktigt för oss alla

Roger Hansson, som är mjölkproducent på gården Karllund i Noby, menar att vi alla måste arbeta för att förbättra vattenkvalitén i Svartån.

 

Vattenkvalitén i Svartåsystemet utsätts för dels industriella fosforutsläpp och dels tidvis höga kväveutsläpp. De senare kommer bland annat från lantbruket men många praktiska åtgärder har de senaste åren genomförts ute på åkrar och i ladugårdar.

I måndags (05-11-14) gavs en omfattande redovisning om hur man kunnat minska belastningen av näringsämnen till Svartån från lantbruket.
Projektledarna Sunita Hallgren och Frida Carlsson från Hushållningssällskapet kunde i måndags redovisa sin slutrapport inför ett stort medieuppbåd i Frinnaryds Bygdegård.
Rapporten på över femtio sidor beskriver i detalj vad som gjorts för att minska närsaltbelastningen på sjöar och vattendrag i Aneby kommun.
Svartån rinner genom de tre kommunerna Nässjö, Aneby och Tranås och stora delar av huvudfåran och vissa av sjöarna har under lång tid varit hårt föroreningsbelastade. En bred åtgärdssatsning har lanserats för hela Svartåns avrinningsområde i Jönköpings län.

Mest snack i början
Kommunalrådet i Aneby Lars-Erik Fälth berättade att projektet med Svartån startade för många år sedan som ett samarbete mellan kommunerna i tillrinningsområdet. I början var det mest snack om muddringar och liknande, men i slutet av 1990-talet tog man itu med miljöfrågorna och speciellt för att minska på närsaltpåverkan. Vi frågade då också Tranås kommun, men de var inte intresserade vid den tidpunkten.

124 olika gårdar fick specialhjälp
Frida Carlsson berättade att målgruppen nu är lantbrukare i Nässjö och Tranås kommuner och totalt rör det sig om en odlingsyta på 843 kvadratkilometer för det övre Svartåområdet.
I Aneby kommun har man haft ett intensivt samarbete med 124 olika gårdar.
Här har vi bland annat gjort utlakningsberäkaningar som resulterade i en växtnäringsrapport för varje gård, som ger underlag för gödslingsplaner och gödselrekommendationer. Det här innebär att det tas fram åtgärdslistor för varje gård.

Hur har andra lantbrukare löst problemen?
Bland de aktiviteter som genomförts ingår också att vi tittar på hur andra lantbrukare i landet har gjort för att lösa sina utsläppsproblem. Här ingår studieresor till en del av dessa gårdar så att våra lantbrukare härifrån på plats kunnat studera åtgärderna.
Projektmålet var att minska kväveutsläppen till Svartån med 2,5 ton, eller 2.500 kilo. Idag har man nått upp till en minskning på 3.369 kilo.
Utöver miljövinsterna sparar lantbrukarna in avsevärda penningbelopp genom minskade växtnäringsförluster. Där har vi också tittat på ammoniakförlusterna från djurstallar.
Av de här 124 lantbruken bedriver redan 28 av dem ekologisk produktion.
Flera lantbrukare kom också till tals på den här presskonferensen i Frinnaryd. En av dem är Roger Hansson, som är mjölkproducent på gården Karllund i Noby. Han säger till TP:
- När arbetet påbörjades kändes det som om Svartån låg långt bort från min gård. Men eftersom små vattendrag, bäckar och diken rinner ut i Svartån måste vi alla arbeta för att förbättra vattenkvalitén.
Roger påpekar att han numera tar hand om även urinen i stallgödseln. Förr i tiden rann den bara ut i bäckar och diken. Det ligger mycket pengar i urinen konstaterar han.
Till detta kan undertecknad bara hålla med efter mina 24 år på SUPRA i Köping: Det går nämligen åt två kilo eldningsolja för att producera ett kilo handelsgödselkväve!

Text och foto: Bevan Berthelsen

Denna sida ingår i sajten www.frinnaryd.com