2005-11-16

 

Träsnidare i världsklass bördig från Tranås

Urna med motiv av Napoleons triumfvagn. Urnan har tillhört kung Karl XV.

 

Den 7 november var det första visningskvällen av Mats-Olof Hellbergs videofilmer. Då handlade det om ”Jungfru Isberg – träsnidare i världsklass”. Hon hade liksom Vivianna Bülow Hübe Tranåsanknytning.
Helena Sophia Isberg föddes 1819 i Säby Församling och växte upp vid Ydrevägens förlängning uppåt Älmås vid infarten till Bredstorp.


KONST I TRANÅS


Piphuvud med jägarmotiv. I början av sin yrkesverksamhet gjorde Sophia Isberg piphuvuden, samt snus- och tobaksdosor, vilka var lätta att sälja.

Sophia Isberg hade också en bror Jacob född 1815. Fadern var svarvare och båda barnen fick tidigt hjälpa till med enkla träarbeten. Sophia visade från början prov på konstnärliga anlag och redan i 11-årsåldern tillverkade hon träleksaker i stugan uppe vid Älmås.
Hon utvecklade sin skicklighet under Tranåstiden och när Sophia var 21 år gammal 1840 flyttade svarvaren Johan Isberg och hustrun Magdalena med de två barnen från Tranås till Motala.
Sophia, eller ”Jungfru Isberg”, som hon senare kom att kalla sig, var nu erfaren nog att försörja sig som träsniderska. I början av sin yrkesverksamhet gjorde hon piphuvuden, samt snus- och tobaksdosor, vilka var lätta att sälja.

En av de många tobaksdosor som Jungfru Isberg snidat.


Sedan Sophia flyttat till Motala fick hennes arbeten en ny inriktning. Tidigare hade formen varit det väsentliga för henne och utsirningarna endast haft ett dekorerande syfte. Nu började dekorationerna, eller relieffigurerna, att bli det som framträdde i hennes produktion. Hon arbetade helt på frihand och det fanns inga ritningar eller skisser. Hon hämtade dock ofta förebilder till sina sniderier från vanliga tidningar.
Otto Mörner, som av en händelse kommit över ett av Sophias snidade piphuvuden, lät ställa ut detta på Slöjdutställningen i Stockholm år 1847. Hennes arbete belönades med bronsmedalj och man var förvånad att piphuvudet tillverkats av en okänd kvinna från landsorten. Prisnämnden fann att "arbetet röjde ovanliga konstanlag och i behandlingen en smak av finhet".

Jungfru Isbergs mest detaljrika pokal med motiv från bland annat Napoleon, Israels barns uttåg ur Egypten och Gustaf II Adolf. Pokalen innehåller 223 personer, 14 hästar och två lejon.

Blev också känd utomlands
Efter Stockholmsutställningen fick hon blodad tand och deltog på världsutställningen i Paris 1855 och belönades vid Londonutställningen 1862 med medalj. På en utställning i Malmö år 1865 vann hon första pris, en silvermedalj.
Vid denna tid fanns det ingen, som kunde mäta sig med hennes otroliga förmåga att hantera trä. Till sniderierna använde hon mest masurbjörk och lönn. Större dosor tillverkades av masur och smärre sådana av lönn. Materialet i praktpjäserna är huvudsakligen av lönn. Kunskap om materialet fick hon av fadern och brodern, som båda var mycket kunniga yrkesmän.

Här ses ett självporträtt av Jungfru Isberg, som hon själv kallade sig. Träskulpturen är en så kallad ringgömma.


Virket som användes kom från så kallade syrafällda träd. De avverkades vid midsommartid och grenarna fick sitta kvar så att löven sög ur vattnet i virket. Det togs sedan in under hösten och med den här avverkningstekniken minskades risken för sprickbildning i träet.


En ensamvarg
Sophia Isberg beskrevs som en enkel och något inbunden kvinna – en ensamvarg utan några som helst konstnärsvänner. Hon var däremot glad och positiv tillsammans med nära vänner och de som hon kände förtroende för.
Många av hennes praktpjäser innehåller hundratals olika figurer med motiv hämtade från både sagans värld och historiska händelser. När man ser hennes fantastiskt fina reliefverk går tanken till de elfenbenssniderier som gjordes i Fjärran Östern. Dessa arbeten nådde Europa under hennes tid och det kanske också har inspirerat henne.
Jungfru Isberg´s mycket vackra alster finns idag att beskåda i Charlottenberg i Motala.

Musei- och Hembygdsföreningen i Motala gav 1993 ut en bok med många vackra färgbilder av hennes verk.


Kanske kunde Tranås kommun låna över en del av verken till en minnesutställning i samband med någon Konstraka i Tranås?
Att det finns långt framskridna planer på att ordna en minnesutställning av Tranåskonstnären Herman Norrmans verk under nästa års Konstraka kunde vi avslöja i TP den 14 september.


Text: Bevan Berthelsen
Foto: Ann-Christin Antonsson

Se här Mats-Olof Hellbergs videofilm om Jungfru Isberg

Massor av tidningsartiklar från trakten hittar du på www.frinnaryd.com