2012-07-11

KIOSKMINNEN

Ydrekiosken nu den enda som finns kvar i Tranås

För två år sedan övertog de båda systrarna Birgitta Eriksson och Elisabeth Klasson Ydrekiosken av Helen Lundin. Foto: Bevan Berthelsen

 

 

Sedan Ängarydskiosken stängde för drygt en månad sedan så finns det nu bara en enda kiosk kvar i Tranås, om vi undantar Pressbyrån, som ju är en rikstäckande affärskedja. Förr fanns det 11 olika kiosker i stan, säger de som minns, men det fanns ett par till.
Ydrekiosken eller Stures kiosk, som den hette under en lång följd av år rymmer en mängd fina minnen och en intressant historik sedan starten i början av 1930-talet.
Jag själv växte upp med Stures kiosk, då jag bodde i kvarteret bredvid på Plangatan 6. Här kunde vi panta våra insamlade tomflaskor. På den tiden fanns det ettöres-kola och jag glömmer aldrig när den första svenska serietidningen i färg kom ut efter kriget. Den hette Karl Alfred och kostade då 25 öre. Den hade föresten samma format som Tranås-Posten har idag. För samma pris kunde man även köpa två lösa Boy-cigaretter.
Men vi ska börja i nutid.

För två år sedan övertog de båda systrarna Birgitta Eriksson och Elisabeth Klasson Ydrekiosken av Helen Lundin, som sedan 1983 drivit verksamheten. Birgitta jobbade då på Stiga men bytte yrke i samband med köpet.
Elisabeth blev anställd den 1 april 1985 och samma år anställdes också Birgitta Monell.
Elisabeth berättar att hon minns vad ett 20-paket Prince-cigaretter då kostade – det var 14:50. Hon minns även tidningen ”Helgextra” som trycktes upp flera dagar innan storhelgerna och sedan såldes till överpriser eftersom vanliga dagstidningar inte kom ut då.
– Förr var vi även ombud för Tipstjänst och det verkliga lyftet kom när Trisslotterna började säljas. Det förekom då att anställda från arbetsplatserna i närheten skickade bud och köpte hela buntar med lotter för att sedan sälja vidare till alla som beställt.
Annars har vi i stort sett samma sortiment som när jag började och lokalen är likadan som när den var nybyggd 1964. Visst har vi förnyat med nya kylar och frysar hela tiden eftersom vi även säljer mjölk och liknande så att våra kunder i kvarteren häromkring inte behöver gå upp till centrum för att inhandla sådana varor.
– Vi har också kvar gamla stamkunder sedan 1940-talet. Är det ingen köbildning så stannar många både yngre och äldre upp för att prata en stund.
Det händer också att någon vill prata om rent personliga saker och då ställer vi givetvis upp.
Vi lyssnar och försöker ge råd och liknande – självklart med absolut tystnadsplikt, berättar Elisabeth.

Sture Johanssons enda barn, Britt-Louise Gunnar, berättar att hon växte upp i de båda kioskerna.

Sture Johanssons enda barn, Britt-Louise Gunnar, berättar för mig att hon växte upp i de båda kioskerna.
– Pappa köpte kiosken 1944 och då blev namnet på rörelsen Stures Kiosk som den sedan hette ända fram till 1983 då han pensionerade sig. Pappa avled 1997 och mamma gick bort förra året.
Då på 1940-talet var det nästan ett krav att man skulle vara handikappad för att få tillstånd att driva en kiosk i Tranås. Min pappa miste hela högerarmen vid arbete med ett tröskverk ute vid Kärringberg 1941 och hade fått en helprotes.
När jag gick i skolan, i slutet av 1950-talet, hjälpte jag ofta till i kiosken på lediga stunder. På sommarloven feriejobbade jag i pappas kiosk, det var liksom ett måste på den tiden.
– Jag minns också att pappa gjorde i ordning en syrénberså bakom kiosken där gubbarna kunde sitta utan insyn och i lugn och ro dricka sin medhavda pilsner, som de köpte i bryggeriets utlämningsaffär på andra sidan Tingshusdammen.
Då Tranåsbostäder skulle börja riva hela kvarteret 1963 flyttade dom ut hela kiosken ända ut på trottoaren så att det inte skulle bli något avbrott i kioskverksamheten.
Hösten 1964 stod det nybyggda huset klart och pappa flyttade i den då moderna kiosken. I samma plan öppnades samtidigt en modern damfrisering. En lägenhet i våningen rakt ovanför kiosken blev samtidigt familjens nya bostad. Pappa installerade ett inbrottslarm från kiosken till lägenheten och var snabbt på plats om någon försökte bryta sig in, berättar Britt-Louise.

Den första kioskbyggnaden på Ydrevägen blev den som hade använts vid den stora Tranåsutställningen år 1930 och var ritad av arkitekten Johannes Dahl. Kiosken inköptes efter 1930 och flyttades till Ydrevägen av Evald Säll och hans bror Henry som där drev kioskrörelse till dess att verksamheten såldes till Josef Lindell. Denne överlät sedan kiosken till Alma Pettersson då han öppnade tobaksaffär i samma hus som ”Axels Café” på Storgatan 62.
1944 övertog Sture Johansson rörelsen och ”Stures kiosk” som blev namnet, drevs fram till rivningen 1963 då han flyttade in rörelsen i det nedersta, av Tranåsbostäders nybyggda hyreshus då det stod klart 1964. Alla husnumren ändrades i och med att hela kvarteret Fabriken blev nybyggt. En hel del Tranåsnostalgi finns på Frinnarydsportalen www.frinnaryd.com

Bevan Berthelsen


Sture Johansson, här med Sally Ring från Noacksgården, som ibland jobbade extra i kiosken, framför kioskbyggnaden som hade använts vid Tranåsutställningen år 1930 och var ritad av arkitekten Johannes Dahl. Kiosken inköptes av Evald Säll och hans bror Henry drev kioskrörelse till dess att verksamheten såldes till Josef Lindell. Denne överlät sedan kiosken till Alma Pettersson. 1944 övertog Sture Johansson rörelsen och ”Stures kiosk” drevs fram till rivningen 1963 då han flyttade in rörelsen till det nedersta, av Tranåsbostäders nybyggda hyreshus då det stod klart 1964.

Stures Kiosk med dåvarande adressen Ydrevägen 11 låg mittemot Bobergs Speceriaffär i nummer 8.

Vid kiosken fanns bord och stolar där kunderna kunde koppla av. Bilden är från början av 1930-talet och känner någon igen personerna så hör av er till redaktionen.
Under slutet av 1940-talet gjorde Sture i ordning en Syrénberså bakom kiosken där gubbarna kunde sitta utan insyn och i lugn och ro dricka sin medhavda pilsner, som de köpte i bryggeriets utlämningsaffär på andra sidan Tingshusdammen.


TRANÅS-POSTEN 2012-07-25

Mera om kioskerna i Tranås

Många läsare har hört av sig med positiva reaktioner och kompletterande uppgifter med anledning av kioskreportaget på mittuppslaget i Tranås-Posten den 11 juli.

I HÖGERSPALTEN med rubriken KIOSKER I TRANÅS 1930 TILL 1970 redovisas 14 kiosker från denna begränsade tidsperiod. Här förekommer en del namn på kända innehavare av kioskerna. Med dessa personnamn menas inte alltid att det är vederbörande som från början startat kiosken.
En kiosk från ovanstående period har tillkommit. Det är Pressbyrå-kiosken på dåvarande Läroverksvägen som startades efter nybyggnationen av Ekmansberg i slutet av 60-talet.

DENNA KIOSK INKÖPTES 1972 av Gunnar Samuelsson som då avvecklade verksamheten Gunnars Frukt och Konfektyr på Nygatan 17. Kiosken fick då namnet Frejakiosken. Se mera nedan.
Som kuriosa kan jag också nämn att Pressbyrån vid järnvägsstationen även hade en kioskbyggnad ute på själva perrongen som endast hade öppet då tågen stannade.

PERSONER PÅ EN GAMMAL BILD
På sidan 7 den 11 juli fanns även ett litet foto ( se ovan på webbsidan i första spalten ) med följande bildtext:
Vid kiosken fanns bord och stolar där kunderna kunde koppla av. Bilden är från 1930-talet och känner någon igen personerna så hör av er till redaktionen.
Under slutet av 1940-talet gjorde Sture i ordning en Syrénberså bakom kiosken där gubbarna kunde sitta utan insyn och i lugn och ro dricka sin medhavda pilsner, som de köpte i bryggeriets utlämningsaffär på andra sidan Tingshusdammen.

Ingemar Säll, son till den förste innehavaren Henry Säll, har namngett två av personerna på det gamla fotot. Mannen t.v., med sorgbandet på armen, är okänd. Kvinnan i mitten är hans mor Rosa Säll. Mannen t.h. är Thure Johansson, med smeknamnet ”Thure Fräsarn”, som bodde i ett av grannhusen till kiosken.
Ingemar påpekar också att syrenbersån bakom kiosken fanns redan innan kiosken kom på plats.

Bevan Berthelsen

PRESSBYRÅN VID järnvägsstationen hade även en kioskbyggnad ute på själva perrongen som endast hade öppet då tågen stannade. På den tiden stannade alla tåg i Tranås och till och med Skandinavien-Hollad-Expressen gjorde alltid ett kortare uppehåll här.
På fotot från 1949 står här Bevan Berthelsen, med sin kusin Niels Thomsen och mamma Greta, iklädd kortbyxor som 11-åringt busfrö. Långbyxor fick man inte förrän man konfirmerat sig. Vintertid var klädseln golfbyxor.


 

 

Sven-Gunnar och Rolf Gunnarsson samt Sören Helgesson bodde i husen närmast Stures kiosk och hade nära när de skulle panta tomglas och köpa femöreskola. Foto: Lasse Haga

Sture Johansson i kioskluckan efter flytten 1964. Foto: Britt-Louise Gunnar

Ydrevägen 7 till 13. År 1963 revs hela kvarteret Fabriken och endast elverket blev kvar. I det hitre huset bodde, i bortre delen, elverksmaskinisten Konrad Karlsson och närmast hitåt elverkschefen Ragnar Rosengren, som flyttade in 1938 med familj.
Uppe på husets tak fanns under beredskapsåren en påbyggnad för bevakning av elverket om det skulle krisa till sig.
På denna plats står nu sedan 1964 hyreshuset Ydrevägen 5 med Ydrekiosken i gatuplanet.


Teckning av Bo Ode.
Under teckningen från 1978 skriver Bo Ode här i den intilliggande högerspalten


Ängarydskiosken vid Majorsplan stängde för drygt en månad sedan. Den förste innehavaren hette Haldor Karlsson. Den kallades allmänt för Haldors kiosk.

Konstantin Linds kiosk på Lilla Torget torde vara den första i Tranås. Konstantin var kommunist och det var ju inte så populärt på den tiden. Från vanligtvis välunderrättat håll har jag fått uppgiften om att några överförfriskade kommunisthatare rullade ned kiosken utför det lutande torget och vräkte ned den i Svartån!

Centralkiosken med de båda biograferna Röda Kvarn och Centrumbiografen nära inpå hade tidvis mycket kunder.

Södra Tidningskiosken, Oskar Vitén. Storgatan 1. Den har räddats från förgängelsen och kan idag beskådas ute på Hultet.

Gunnars Frukt o Konfektyr på Nygatan 17 får hänga med också trots avsaknaden av tobak i sortimentet. Foto: Urban Sanfridsson.


Innanför ingången till Tranås Stadsbibliotek har Tisdagsakademin monterat upp en stor karta försedd med 108 olika tryckknappar som visar var affärerna låg med lysdioder. Om man till exempel trycker på knappen ”Palms Mjölkaffär” så tänds en lampa på Nygatan 6.
Montaget heter ”FÖRSÖRJNINGSSTÄLLEN FRÅN DET GAMLA TRANÅS” och det är Jörgen Wågenberg och Lars Friberg som har stått för utformningen och ihoplödningen av alla kablarna på baksidan av kartan från
1962. Det var faktiskt över 200 meter kabel!

Se Mats-Olof Hellbergs fim om projektet och den högtidliga invigningen genom att klicka här.

Kulturnämndens ordförande Per Ulfsbo, Bevan Berthelsen, Jörgen Wågenberg och Lasse Friberg rodde projektet i hamn så att lysdiodkartan "Försörjningsställen från det gamla Tranås" nu är placerad i Stadsbiblioteket. Foto: Camilla Käck.



TRANÅS-POSTEN 2012-07-25

Frejakiosken Gunnar Samuelsson berättar

Gunnar Samuelsson, snart 92 år och ovanligt pigg för sin ålder, berättar om Frejakiosken. Foto: Bevan Berthelsen

HÄROMDAN BESÖKTE jag Gunnar Samuelsson, snart 92 år och ovanligt pigg för sin ålder, för att bland annat fastställa vilket år Frejakiosken startade.
– Om jag ska börja från början så köpte min fru och jag väskaffären på Nygatan 17 året 1954 där vi startade Gunnars Frukt och Konfektyr.

FREJAKIOSKEN KÖPTE vi 1972 av Pressbyrån, som sålde den på grund av dålig lönsamhet. I och med detta avvecklade vi verksamheten på Nygatan.
– Det första jag gjorde var att skaffa en stor skylt med namnet Frejakiosken. Det var slitsamt både för mig och min fru Inga i början eftersom vi hade öppet mellan klockan 07 till 21.
Efterhand gick verksamheten lite bättre med Idrottshuset och Simhallen nära inpå och 1985, när jag blev pensionär, sålde vi kiosken, berättar Gunnar.

Bevan Berthelsen

 

 

 

 


 

 

KIOSKER I TRANÅS

1930 TILL 1970

   

Södra Tidningskiosken, Oskar Vitén. Storgatan 1.

Centralkiosken (Sjöberg). Storgatan 14

Konstantin Linds kiosk. Lilla torget


Säbykiosken, Nisse Käck på Säbyvägen 12.


Hamnkiosken,
B. Bengtsson. Hamnen.


Hubbarpskiosken, I. Nilsson. Hubbarpsvägen 25.


K-B Kiosken, Kerstin och Bror Rocén. Mjölbyvägen.


Netzells kiosk, Sture Netzell. Sveagatan 36.


Pressbyrån, Järnvägsstationen, som även hade en tidningskiosk ute på själva perrongen, öppen endast när tågen stannade.

Pressbyrån hade även, i slutet av 1960-talet en kiosk på Läroverksvägen, som 1972 såldes och blev Frejakiosken.

 


Stures Kiosk, Ydrevägen 11 (Gamla adressen. I dag ligger hus nr 7 på denna plats.)


Svens Kiosk. Vid järnvägsundergången Holavedsvägen.


Tingshuskiosken, ”London-Greta”, Falkgatan 14.


Ängarydskiosken, Haldor Karlsson. Kallades Haldors kiosk. Majorsplan

Bengt Adolfssons kiosk på Bäckagatan 1, i dåvarande Esso-macken.

På Mjölbyvägen 21, vid Behrenfors Bil, fanns även en kiosk.


Gunnars Frukt och Konfektyr på Nygatan 17 får hänga med också trots avsaknaden av tobak i sortimentet.

Ovanstående är ett utdrag från Tisdagsakademins kartläggning av Tranåsbutiker där vi under flera år samlat uppgifter från perioden 1930 till 1970.

Innanför ingången till Tranås Stadsbibliotek har vi monterat upp en stor karta från 1962 försedd med 108 lysdioder. Om man till exempel trycker på knappen ”Palms Mjölkaffär” så tänds en lampa på Nygatan 6.
Montaget heter ”FÖRSÖRJNINGSSTÄLLEN FRÅN DET GAMLA TRANÅS”


Din barndoms kiosk

(Ydrevägen 11)

Under teckningen från 1978 skriver Bo Ode:

Visst minns du väl
din barndoms kiosk
Med Marabou-reklam
på taket.
Med Pommac-skylt
cigarreklam
och veckoblad
med obetydligt naket!

De köpte lakritsen
av vänlig tant
fick en kokosboll
för större kopparslant
och tvenne kola
för ett öre.
Nu finns det färre
kioskhus här i staden
men det är knappast
mitt dilemma
att kiosken inbyggts
i fasaden.
Och nya kullar tranåsbarn
handlar smågott för en femma.


 

 

 

Massor av tidningsartiklar från trakten hittar du på www.frinnaryd.com


I Mats-Olof Hellbergs många

filmer om Tranås,som nu läggs

ut på Internet,

finns MITT VILDA LIV där

Bevan

Berthelsen berättar minnen

på direktlänken http://www.youtube.com

/watch?v=EDEwH2Ho3

_s&list=UUfSMfe4ermcq

_Omi2VM-f0w&index=72&feature=plcp