2011-03-23

Sömnapné en ganska okänd men farlig folksjukdom

Det här blev ett lyft i ordets rätta bemärkelse. Från att tidigare ha sovit ungefär tio timmar per natt och ändå varit trött hela dagen så har jag sedan 2003 klarat mig med 6 timmars sömn per natt. Foto: Bevan Berthelsen.

Förra året fick jag CPAP: en utbytt mot en modernare och mer avancerad sådan. Den här har även, som tillbehör framtill, en luftfuktare som gör att inandningsluften blir behagligare. Man kan även reglera uppvärmning av lufttillförseln. Allt kan placeras i en medföljande väska så att den lätt kan tas med vid resor.

Sömnapné är ofrivilliga andningsstillestånd under sömnen, som i många fall kan leda till andra allvarliga sjukdomar som till exempel högt blodtryck, hjärt och kärlsjukdomar och en ökad risk för stroke i det fortsatta förloppet.
En annan mycket farlig följd är att den som lider av sömnapné löper sju gånger högre risk att råka ut för bilolyckor. Oftast somnar föraren under färd på långa tråkiga raksträckor.

ETT OBEHANDLAT
sömnapnésyndrom är enligt trafiklagen ej förenligt med innehav av körkort.
Detta föranledde följande formulering i Vägverkets författningssamling VVFS 2008:158 angående innehav av körkort:
11 kap Sömn- och vakenhetsstörningar
Innehav i grupp I-III
1§ Sömnapné, snarksjukdom (ronchopati) eller annan sjukdom med sömnstörning samt narkolepsi utgör hinder för innehav om förhållandena bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller dock inte vid framgångsrik behandling.
Att köra bil när man är uttröttad är också olagligt och det känner de flesta till och därför uppger vissa som drabbats av den här typen av trafikolycka: ”jag väjde för ett rådjur”.
Upp emot 60 procent av dem som drabbats av stroke har sömnapné och nya data talar för att dessa personer har en kortare överlevnad än strokepatienter som inte har sömnapné.

FÖR TIO ÅR SEDAN kunde både jag själv och anhöriga konstatera att jag hade ständiga andningsstillestånd under sömnen. Då hade bara ett mycket litet fåtal inom sjukvårdens olika vårdcentraler någon kunskap om åkomman.
Efter mycket tjat med min dåvarande läkare skrevs till slut en remiss till ett sömnlaboratorium där jag fick övernatta uppkopplad till en dator, som registrerade sömnförloppet och syresättningen av blodet. Det konstaterades då att jag hade hela 45 andningsstillestånd i timman!
Den vanligaste behandlingen då, utöver operation, var en specialutprovad bettskena, som drog fram underkäken cirka en centimeter vilket gjorde andningsvägarna fria.
Det var ett elände i början. Så fort jag somnat uppfattade kroppen att det fanns ett främmande föremål i munnen och jag tog ut bettskenan i sömnen och slängde iväg den. Strax vaknade jag vid nästa längre andningsstillestånd och undrade då vart den tagit vägen. Ibland hittade jag den under sängen där katterna lekte med den!
Men skam den som ger sig. Under den följande veckan, efter att jag satt in bettskenan, förseglade jag munnen med en kraftig silvertejp så att jag efterhand vande mig vid att ha den inne under sömn.

VAD ÄR SÖMNAPNÈ? Obstruktiv sömnapné beror på att man av varierande anledningar är för trång i de övre luftvägarna. Under sömn, när muskulaturen i det här området slappnar av, blir luftvägarna därför oförmögna att släppa igenom tillräckligt med luft till lungorna. Ett vanligt tecken på trånga övre luftvägar är snarkning. Man behöver emellertid inte drabbas av andningsuppehåll bara för att man snarkar. Inom medicinen skiljer man på sömnapné och sömnapnésyndrom. Påvisade andningsuppehåll kallas vanligen sömnapné, men det är individuellt hur mycket man påverkas av uppehållen. Som sjukdomstillstånd brukar det klassas när den störda sömnen också ger symptom på dagarna, oftast i form av trötthet, och då kallas det sömnapnésyndrom. Många vittnar om en glidande skala in i sjukdomen, från snarkning till uppenbara besvär att hålla sig vaken på dagarna.

Konsekvenserna av sömnapnén och den störda nattsömnen kan delas in i två typer:
Dagsymptom: vanligast är trötthet som leder till ökad risk för olyckor i trafiken och på arbetsplatsen.
Långsiktiga effekter på hjärta och blodkärl. Larmsignalerna vid andningsuppehåll håller oss vid liv, men innebär också stora påfrestningar på cirkulationssystemet.
Senare forskning har visat att sömnapné kan leda till skador på blodkärlen, oavsett om patienten har högt blodtryck eller inte. Mycket talar för att sömnapnén sätter igång en kärlinflammation och tidig åderförfettningsprocess, eller åderförkalkning som det kallades förr.

EFTER ETT PAR ÅR fungerade det inte längre tillfredsställande med bettskena. Jag lyckades få en ny remiss och övernattade på sömnlabbet på Ryhov. Det var lika illa som tidigare. Efter ett tag beslutades att jag skulle prova med en CPAP (Continuous Positive Airway Pressure).
Det är en datorstyrd fläkt som via en slang och ansiktsmask levererar inandningsluft med ett visst övertryck, som ställts in efter patientens behov. Vid de fåtal andningsstillestånd, som ändå kan uppstå, känner apparaten av detta och blåser på mer luft så att andningsstoppet snabbt hävs.
Det här blev ett lyft i ordets rätta bemärkelse. Från att tidigare ha sovit ungefär tio timmar per natt och ändå varit trött hela dagen så har jag sedan 2003 klarat mig med 6 timmars sömn per natt.
Förra året fick jag CPAP:en utbytt mot en modernare och mer avancerad sådan. Den har även en luftfuktare som gör att inandningsluften blir behagligare. Man kan även reglera uppvärmning av lufttillförseln. Allt kan placeras i en medföljande väska så att den lätt kan tas med vid resor.
Apparaten kostar nästan 10 000 kronor och jag hyr den av Landstinget för 150 spänn i månaden. Underhåll och utbyte av tillbehör ingår i hyran.
Är det någon som känner igen sig i symptombeskrivningarna, eller sitter och somnar vid matbordet? Om så är fallet be din läkare att skriva en remiss för vidare utredning. För det första kan ju åkomman betraktas som livsfarlig och för det andra så handlar det om livskvalitet.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKAN Jan Albers på CPAP-mottagningen vid Medicinkliniken, Ryhov berättar att man idag får in tusen nya patienter per år och antalet remisser ökar hela tiden. Väntetiden är uppe i 11 månader till sömnlabbet och därefter ungefär 5 månader tills åtgärd sätts in. Det finns nu 2.500 patienter i systemet här i Jönköpings län, varav ungefär hälften har sömnapnéskenebehandling och övriga CPAP.
Förr vidtogs kirurgiska ingrepp där ibland biverkningar som bortfall av smak- eller luktsinne inträffade, eller där man fick återupprepa operationen efter något år?
-Operation är ganska ovanligt idag och sker maximalt tio gånger per år eftersom man är otroligt restriktiv med detta, säger Jan Albers.

Bevan Berthelsen



Massor av tidningsartiklar från trakten hittar du på www.frinnaryd.com