2008-02-06

Som demenssjuk och anhörig har man många frågor

 

Demensförbundet är Sveriges största handikapporganisation med 11 000 medlemmar i 118 lokalföreningar.
I Tranås finns ingen lokalorganisation och därför höll man, i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, förra veckan två informationsmöten i Församlingshemmet.

ANITA LANDÈN från Örnsköldsvik är anställd av Demensförbundet för att driva ett projekt för att få igång en lokal förening i varje kommun. Syftet är bland annat att de olika kommunerna ska ha en lokalförening som en samarbetspart, men också ge möjlighet till bland annat anhöriga att kunna träffas och påverka.
Själv kom hon med i förbundet då hennes mor drabbades av en demenssjukdom.
Båda informationsmötena pågick i drygt två timmar vardera med en paus mitt i. Det första klockan 13 samlade drygt 40 åhörare varav hälften var vårdpersonal. Det andra klockan 18.30 samlade ett 20-tal i huvudsak anhöriga till demenssjuka.

Projektledaren Anita Landén kom med i Demensförbundet då hennes mor drabbades av en demenssjukdom. Foto: Bevan Berthelsen

DEMENS är ett samlingsnamn och det finns 80 olika sjukdomsorsaker. Livsstilen är en betydande faktor för att drabbas av sjukdomen, men även ärftliga faktorer påverkar. Det viktiga är att fånga upp nyinsjuknade i ett tidigt skede. Alltfler yngre drabbas och den hittills yngsta drabbade i Sverige är en 30-årig kvinna.
Tecken på tidig demens är till exempel svårigheten att planera eller att betala sina räkningar i tid. Dåligt minne för vad som nyligen har hänt, glömmer bort ord eller tappar tråden i ett pågående samtal.
Har det här pågått i uppåt ett halvår är det mycket viktigt att få komma till en läkare för att få veta vilken typ av demenssjukdom man har drabbats av. I vissa fall kan sjukdomen istället bero på till exempel läkemedelsbiverkningar.
I början av februari kom också helt nya rön från forskargrupper vid universiteten i Umeå och Stockholm om att högt blodsocker kan orsaka minnesproblem. Redan tidigare visste man att patienter med diabetes har en ökad risk att insjukna i demenssjukdomar. De här nya rönen presenteras i tidskriften Diabetes.
Har det gått längre finns en rad psykiska problem som depression, ångest och oro, aggressivitet, vanföreställningar, hallucinationer, vandring, plockighet, upprepade beteenden, rop och skrik.

HÄR GÄLLER DET att också att anhöriga är uppdaterade och kan ifrågasätta. En del kanske söker för en blodtrycksmätning när det i själva verket är en minnesutredning som borde göras. Det finns flera symptomlindrande läkemedel som kan hjälpa upp situationen.
Det är också mycket viktigt att en levnadshistoria skrivs ner för den sjuke. Denna underlättar betydligt själva vården.
Finns inte nära anhöriga bör den drabbade ansöka om en god man som ska bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

Bevan Berthelsen

Ing-Brith Jonsson från Studieförbundet Vuxenskolan delade ut frukt och förfriskningar under pausen. Foto: Bevan Berthelsen


Massor av tidningsartiklar från trakten hittar du på www.frinnaryd.com