2008-06-11IN ENGLISH

PÅ VÄG ATT BLI INTERNATIONELLT KÄND?

74-åriga Sylvia Nilsson sjunger in egna sånger på CD

– Jag har aldrig varit med om någonting liknande! Varenda textrad sitter i Sylvias minne, säger Mats Axfors i inspelningsstudion. Foto: Bevan Berthelsen

 

– Jag har aldrig varit med om någonting liknande! Varenda textrad sitter i Sylvias minne, säger Mats Axfors i inspelningsstudion.
29 av hennes sånger är nu inspelade på första CD: n och ungefär lika många till är under produktion.


74-ÅRIGA Sylvia Nilsson har sedan 1970-talet fått alla sina sånger med tillhörande musik och hon beskriver tillkomsten ungefär så här:
– Det känns som om det kommer ovanifrån mig. Ofta ser jag då en bild inom mig och utifrån den kommer texten, till exempel ”Crystal Palace”, ”Angel Song”, ”Hello, Hello”.

LIKSOM Vivianna Torun Bülow-Hübe kom Sylvia med i det andliga broderskapet SUBUD under 1960-talet och det var där själva inspirationen kom igång.
– När jag 1970 skulle lämna Indonesien sade jag adjö till Bapak, grundaren av SUBUD, och sa att jag kände för att sjunga, berättar Sylvia.
– Ja, ja, sade han. sjung i radio och televisionen. Sedan gick han mot dörren och jag stod bara och tänkte – vad i hela friden ska jag sjunga?
– Då kände han mina tankar och vände sig om i dörren och sade ”Oroa dig inte för vad du ska sjunga för alla sånger du behöver kommer till dig”.
– Jag for vidare till Nya Zeeland och redan efter ett par veckor där började sångerna komma. Under två timmar en kväll fick jag fem sånger med både text och musik – direkt in i skallen!
Sedan gällde det att snabbt pränta ner texten och minnas musiken. Det ordnade jag genom att sjunga sångerna gång på gång halva natten.
-Sångerna kom sedan successivt och när jag lämnade N.Z. efter ett år så hade jag fått 36 sånger och sedan kom fler när jag var i Australien, berättar Sylvia för Tranås-Postens utsände och fortsätter:
1972 kom jag tillbaka till Sverige och då hade jag totalt fått 76 olika sånger på engelska. Väl hemma igen började jag få sånger på svenska. Bengt Roslund på Sveriges Radio i Malmö hade läst några av mina sångtexter varefter han ringde och sa ”Kom hit så att jag också får höra musiken till dessa underbara texter”.
Så fort han hört dem tog han mig i handen och ledde mig till en studio för inspelning av ett radioprogram. 1974 blev det ett teveprogram på 30 minuter och det blev ju precis som Bapak hade förutspått redan 1970. Det blev också inspelning av två LP-skivor.

JAG FICK FLER sånger i en sådan mängd att jag inte hann med att skriva ned allt. Under 1980-talet försvann sång- och musikflödet till mig.
1994 kom det en ny sång till mig som uppmanade mig att börja ta emot nya sånger. Från 1995 fick jag nya sånger under tre år men sedan blev det tyst igen. Jag var också trött på att spela gitarr och mådde illa bara av att se den.
Några vänner till mig sa åt mig att skaffa ett keyboard och jag satte mig på cykeln och tänkte högt ”för mig till ett keyboard”!
Under cykelturen kom jag slutligen i på en malmögata där jag aldrig varit tidigare och fick se framför mig en stor skylt med texten ”Utförsäljning av keyboard”. Jag köpte det finaste och dyraste de hade eftersom jag nyss hade vunnit pengar.
Som tur var hade jag lärt mig spela piano som liten flicka, annars hade jag inte klarat av att lära mig spela och behärska keyboardtekniken.
Det visade sig senare att på just det keyboardet kunde jag arrangera och hitta bakgrunder till alla mina sånger. Jag försökte på andra keyboard, men de passade inte alls eftersom de inte hade lämpliga komp och den teknik jag behövde.
Ett år senare fick jag reda på att det fanns ytterligare ett likadant till salu i Sverige. Det fanns i Norrköping och jag köpte det direkt för att ha det som reserv ifall det första skulle gå sönder.
Hade jag inte gjort så hade det blivit omöjligt med inspelningarna av CD-skivorna. Nu har jag det ena hemma och det andra står i inspelningsstudion hos Mats.

-EFTER NÅGRA ÅR i USA, 1997 – 2000, hamnade jag så småningom 2004 i Tranås. Jag har haft dåligt samvete för att jag tidigare inte kunnat ta tag i och spela in mina sånger.
I julas fick jag ett brev från en SUBUD-medlem i Kuala Lumpur i Malaysia, som jag hade träffat för 36 år sedan. De hade länge njutit av mina LP-skivor från 1970-talet och frågade ”Har du inte mer på CD ?”
Det var som att trycka på en knapp! Plötsligt fick jag lust att sjunga och spela igen. Jag förstod att i år när jag fyller 75 så är det hög tid att jag dokumenterar så mycket som möjligt av de texter och musik, som jag fått till mig, innan det blir för sent.
Jag visste att Mats Axfors fanns i stan och att han hade en tiptop inspelningsstudio. Jag gick dit i januari och vi började direkt organisera inspelningen av de första 29 sångerna, som nu finns på den första CD: n. Nu håller vi på med den andra skivan.
Alla texterna finns någonstans och kommer när jag kallar på dem och jag behöver inga skrivna texter när jag sjunger in dem.
Mina sånger och musik är det enda av värde som jag kan lämna efter mig åt denna världen, säger Sylvia.


Sylvia Nilsson sjunger in närmare sextio sånger och all text finns i hennes minne. – Alla texterna finns någonstans och kommer när jag kallar på dem och jag behöver inga skrivna texter när jag sjunger in dem, säger hon.

– Några vänner till mig sa åt mig att skaffa ett keyboard och jag satte mig på cykeln och tänkte högt ”för mig till ett keyboard”!

– Jag förstod att i år när jag fyller 75 så är det hög tid att jag dokumenterar så mycket som möjligt av de texter och musik, som jag fått till mig, innan det blir för sent, säger Sylvia Nilsson. Här med hunden Linn.

DET HÄR ÄR INTE amatörmässiga texter och musik – hela förstainspelningen är klart professionell, såväl text som musik, med en klar och varm röst. Det ger en märkbar njutning för både kropp och själ och ger en bestående välbehagskänsla som sitter i flera timmar efteråt.
Det skulle inte förvåna mig om Sylvia Nilsson blir internationellt känd först som 75-åring!

Bevan Berthelsen


 

 


Massor av tidningsartiklar från trakten hittar du på www.frinnaryd.com