2007-12-12

 

Intressant dokumentation om Östra Stambanan

Jöns August Johansson, klockare i Säby, berättar själv i boken hur han på eget bevåg ordnade den här anhaltsstationen. Foto: Oskar Jarén

 

En mycket läsvärd lokalhistorisk bok om den järnväg som ursprungligen kallades Östra stambanan och som sträckte sig mellan Katrineholm och Nässjö har nu utkommit.
Hela 30 sidor ägnas för övrigt åt stationerna på sträckan Boxholm till Frinnaryd.

FÖRFATTAREN Bengt-Arne Bengtssons avsikt var egentligen att bara studera hur Mantorps station och samhälle blev till. Istället blev det en mycket läsvärd bok om hela bandelen.
Här finns 230 sidor fullmatade med bilder och en mycket intressant historik om de olika stationernas tillkomst och benämning och samhällsutvecklingen kring stationerna.
Här finns också de viktigaste händelserna genom åren, till exempel de största olyckorna, de största investeringarna i förbättrad säkerhet, elektrifieringen m.m.
Boken avslutas också med en genomgång av de nya järnvägsinvesteringar som planeras.

KLOCKARN I SÄBY Jöns August Johansson berättar själv i boken hur han på eget bevåg ordnade anhaltsstationen där:
” 1875 byggde jag anhaltsstationen vid Säby kyrka, utan att fråga församlingen, på egen bekostnad.
Grannborna gjorde frivilliga dagsverken. Baron Axel Hermelin skänkte 10 tolfter bräder – några frivilliga gåvor av pengar inkommo. Den kostade över 600 Rd. Den 24 september 1875 invigdes stationen, då det första tåget stannade.
Jag fick underhålla stationen med kamin och några rör. Sedan övertog staten denna. Jag byggde den efter styrelsens ritningar, ehuru jag lade huset en fot längre från skenen än ritningen visade kom huset för nära, så att taket af huset hindrade att kunna öppna vagnsdörrarna riktigt. Konduktörerna svuro hvarje gång de skulle öppna vagnsdörrarna mitt för huset, hvarföre jag skrev till järnvägsstyrelsen och begärde få flytta huset, så att dörrarna kunde fritt öppnas, detta beviljades.
Jag ställde mig genast några arbetare som flyttade huset en aln längre från skenan och på samma gång plattformen 14 alnar åt väster, för att folket så vidt möjligt var skulle slippa att stiga af i det djupa diket.
Styrelsen hade förmodligen glömt att underrätta baningenjören och banmästaren på detta distrikt om detta företag. Jag hade satt arbetare för detta, de gräfde och skulle lägga ut underlaget för plattformen, då kommer baningenjören och banmästaren åkande på en dressin och varsnade arbetarna. De frågade i myndig ton vilken har befallt eder detta? De svarade organist Johansson här i Säby. Detta var en Lördagsmorgon.

Strax kom en af arbetarna till mig och sade: Vi äro förbjudna att arbeta där vid stationen af baningenjören.
Jag sade: Arbeten I till kvällen. Detta gjordes. Jag skrev genast till byggnadsstyrelsen härom.
Söndagen därpå fick jag ett infernaliskt bref från Baningeiören med ovett, hotande med böter och straff.
Jag fick snart svar från vederbörande att jag fick göra vid stationen som jag tänkt. Och af chefen Linderkrona fick jag beröm för företaget.”

Bengt-Arne Bengtsson har gett ut boken på förlaget Atremi. Foto: Jan Justegård

BOKEN ”Från Östra stambanan till Ostlänken/Götalandsbanan” är inte bara intressant för järnvägsintresserade. Jag rekommenderar den varmt till alla andra som vill veta mer om utvecklingen av bland annat stationssamhällena utefter denna bandel.

Bevan Berthelsen

 


Massor av tidningsartiklar från trakten hittar du på www.frinnaryd.com