2006-10-25

 

Blue Sky Woman - en sann indianvän

Katrin Gunnarsson, eller Blue Sky Woman, som hon också heter, berättade om sina indianska vänner. Örnfjädern i håret är ungefär som ett diplom och betyder att hon uträttat någonting stort.

 

Vid Livsfilosofernas senaste möte i Folkets Hus berättade Katrin Gunnarsson, eller Blue Sky Woman, som hon också heter om sina indianska vänner.
Under tio år har hon träffat olika indianstammar och blivit något av en ambassadör för dem.

Många hade samlats, i före detta Centrumbiografen, i Folkets Hus för att lyssna på detta intressanta föredrag. Namnet Blue Sky Woman fick hon när hon adopterades av Blackfeetindianerna, eller svartfotsindianerna som de hette i våra gamla indianböcker för femtio år sedan.

En renande rökelse
Katrin började sin berättelse med att tända en renande rökelsefläta av Salvia och pusta ut den över åhörarna. Det här tar bort alla negativa energier och gör att dagen blir mer positiv.
Hon sade också att indianerna tar emot varje dag som en gåva och att man ska tacka för sina positiva upplevelser eftersom man då kan få uppleva dem igen.

Indianerna fick försäkringspengarna
Själva indianintresset började på ett märkligt sätt. Katrin har alltid varit miljöengagerad och försökt leva i balans med naturen. Ett tag var hon också radiotelegrafist ombord på Greenpeacefartyget Sirius.
1985 köpte hon en gård utanför Falkenberg och för tio år sedan hade hon en häst som hon var ett med.
– När jag kom hem en dag stod hästen på tre ben och jag fick en isande känsla att det stod illa till. Jag fick ut en veterinär, som konstaterade en splitterfraktur i hoven och att ingenting fanns att göra.
– Jag fick ringa efter en nödslaktare som kom sent på kvällen och sköt hästen ute på gårdsplanen. Varför skulle det här hända?
– På natten fick jag en klar ingivelse att skänka försäkringspengarna till nordamerikanska indianer. Jag tog sedan beslutet att göra så, men hur skulle det gå till? Bland annat tog jag kontakt med pingisspelaren Stellan Bengtssons fru, som är indianska och fick en del råd.

Ordnade en indianfestival
Samtidigt fick jag reda på att en grupp Azteker skulle komma till Sverige och jag beslöt då att ordna en indianfestival hemma på gården. Den 27 juli dök det upp bil efter bil och till slut var det 1 600 besökare, fortsatte Katrin sin berättelse.
Nu blev det ännu mer pengar och jag hade 70 000 kronor så jag bestämde mig för att själv åka över till USA och lämna över dem. Jag ordnade barnvakt och hästvakt och flög över till Albuquerque och tog en bil ut till indiancentret där. De fick en tredjedel av pengarna för att låta barnen underhålla sitt eget indianspråk. Navahoindianerna fick pengar till ett projekt som hjälper gamla och ett annat projekt som hjälper barn till alkoholiserade föräldrar.

En del indianarbeten visades också upp. Här en navahopipa av rådjurshorn som bland annat används vid bön.

Besöker sina indianvänner varje år
Katrin Gunnarsson berättade i två hela timmar om sina indianvänner. Bland annat om Curly Bear Wagner som skulle ha kommit till Sverige nu, men nekas sin passdokumentation genom en lagändring i USA denna höst.
Katrin besöker sina indianvänner varje år och har nu fler inbjudningar till olika stammar än hon hinner med. Hon har besökt allt från jordbruksindianer i New Mexico till jägarfolken i norra Montana och hon har också träffat många indianska andliga ledare.

Den största massutrotningen hittills
För att komma åt markområden inledde de vita en massiv utrotning av indianfolken. Från att ha varit ungefär 50 miljoner finns i dag omkring 2,5 miljoner kvar i USA. Utöver krigen ingår här de sjukdomar som alkoholism och diabetes som också skördar offer än i dag. Man skickade till exempel filtar som infekterats med smittkoppor innan man invaderade indianlägren. 60 miljoner bufflar utrotades samtidigt så att indianfolken svalt och frös ihjäl.

Nu slåss de med utbildning
Indianerna behandlades under lång tid som djur och många ville inte vidkännas att de var indianer. Man har försökt amerikanisera dem genom att ta barnen ifrån dem och sätta dem i kristna skolor eftersom de var hedningar.
Nu har de rest sig och börjat ta över mer och mer. I dag slåss inte indianerna med pil och båge utan med utbildning. De finns nu med inom all högre utbildning. Indianska lärare är till exempel de högst betalda i USA.
I dag kommer också indianska ledare till Europa och föreläser för våra företagsledare om sin livsfilosofi.


Text och foto: Bevan Berthelsen

 

 

Massor av tidningsartiklar från trakten hittar du på www.frinnaryd.com